Utekväll

Vi var ute igår. Vi skulle till vårt nya favoritställe men i kön till stans största ställe (dit jag brukade gå) ser jag honom. Jag går typ förbi honom med 3 meters mellanrum. Jag blir helt skärrad. Jag tror inte han såg mig, och om han gjorde det så låtsades han som om han inte gjorde det.

Jag ville gå fram och säga hej men mina vänner hindrade mig. Vilken tur. Jag gav min mobil till min kompis och sa till henne att hon skulle kontrollera den noga och skulle jag ringa så var hon tvungen att kolla till vem först. SMS fick inte skickas förrän hon hade godkänt. Väldigt smart. Visserligen kände jag inte jättestort behov av att ringa men det är mycket möjligt att jag hade slängt iväg ett sms.

Idag när jag vaknade (nu mao) så kastade jag mig på datorn och kollade igenom alla vimmelsajter för att se om han fanns med på någon av bilderna. Det gjorde han inte. Vilken tur. Jag hade nog dött om  han hade stått där med armarna om en annan tjej.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback