dumpad

När vi pratade i söndags kände jag så himla tydligt att det som hänt är fel... fel fel fel.
Allt du sa gjorde så fruktansvärt ont i mig.

När du sa att du funderar på om du har fattat rätt beslut så kan jag inte sluta hoppas på att du ska ångra dig. Jag älskar dig! Snälla kom tillbaka. Jag vet att vi hör ihop. Jag vet att det alltid ska vara vi.

När du sa att du var rädd för att jag skulle lämna dig om 5 år så kan jag säga att jag aldrig skulle göra det. Jag har bara älskat dig mer och mer för varje år som har gått och det spelar ingen roll om du var arbetslös, snickare, VD på Volvo eller golfinstruktör. Jag älskar dig inte för vad du gör utan för vem du är. För mig spelar det ingen roll vad du gör. Jag vet att du trodde det men det var inte sant. För mig är det viktigt med en bra utbildning för att jag inte vill vara beroende av någon annan. Jag vill kunna köpa dig fina saker. Jag vill kunna ge mina barn precis vad dom vill ha. Jag ville att vi skulle kunna åka på semester. Men mest av allt ville jag vara med dig. Jag hade kunnat jobba i kassan på ICA om jag bara hade fått vara med dig. Inget annat spelar ju någon roll.

När du säger att du saknar mig brister det i mitt hjärta. Jag vill bara kasta mig om halsen på dig och säga att allt kommer att bli bra igen. Jag saknar din doft.

När du sa att du behövde vara själv och fixa saker i ditt liv frågade jag om jag inte kunde få vara med men du svarade nej. Jag vill så väldigt gärna vara en del av ditt liv. Jag vill älska dig och jag vill att du ska älska mig.

När du kramade mig och jag fick känna din kropp emot min och hur gott du luktade önskade jag att allt kunde bli bra igen.

När du frågade om jag skulle komma över dig och jag svarade att jag var tvungen sa du att du inte skulle komma över mig och att du fortfarande skulle ha känslor kvar för mig om 10 år. När du sa det blev jag så förvirrad att jag inte visste vad jag skulle ta mig till. Jag trodde att du fortfarande ville vara ihop med mig. Jag har förlorat det absolut bästa i hela mitt liv. Jag tänker på dig hela tiden.

När jag sa att jag drömde att vi blev ihop igen och att det jag för jävligt att vakna igen började du gråta och jag tog dig i handen och du höll kvar den. Du sa att det var svårt för dig också men jag kan inte förstå varför du gör såhär. Varför gör du slut med mig?

När jag frågade om vi kunde bli ihop igen svarade du nej. Jag vet att det är fel att vi inte är ihop. Varför kan du inte inse det också?