Trasigt inre

Snart har det gått 3 månader sen jag blev dumpad. Jag undrar om det är meningen att det ska vara över nu. Att man ska ha gått vidare. Jag upplever inte att jag har kommit över det här än.

Han loggade nyss in på MSN. Han brukar vara inloggad på söndagskvällarna och han vet att jag alltid är det också. Direkt kände jag för att ta bort kontaktblockeringen så han skulle kunna kontakta mig men jag hindrade mig nästan direkt. Jag ska inte göra det så enkelt för honom. Usch jag mår dåligt över att jag såg honom ute igår också.

Jag börjar bli jävligt trött på mig själv. Jag undrar vad ni som läser den här bloggen tänker. Gud vad hon vältrar sig i sin sorg. Vad patetisk hon är. Kan hon inte gå vidare? Att hon bara orkar må så dåligt hela tiden.

Idag när jag låg bakfull i min säng och tänkte på den här bloggen så kände jag illamåendekänslor över att jag ältar det här så jävla mycket. Jag blev så trött på mig själv och allt jag har skrivit här att jag bara ville slå mig sjäv på käften. Jag upplevde illamåendekänslor när jag tänkte på honom och hur han raggade på alla tjejer och jag kunde inte låta bli att tycka att det är barnsligt. Jag orkar inte med mig själv längre.

Min dejt som verkade väldigt intresserad från början har inte svarat på 2 sms som jag har skickat. Jag undrar vad problemet är. Känslan av att vara dumpad på nytt är lite obehaglig faktiskt. Jag tänkte att jag skulle ringa honom idag men hejdade mig och sa till mig själv att nu slutar du vara hysterisk. Så jag gjorde inte det.

Imorgon börjar skolan igen. Suck... Dom har inte rättat min omtenta än. Går det dåligt på den så drar jag något gammalt över mig tror jag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback