En bekännelse

Jag vill så gärna söka efter info om honom på nätet. Vad som helst som kan tala om vad han har för sig... men jag gör det inte. Jag skriver här istället. Iblnad hatar jag honom för att han inte har facebook men samtidigt är det så himla jävla skönt. Jag fasar för den dagen jag kommer hitta hans namn där...

Igår fick jag mess av en av killarna jag har träffat. Jag trodde inte han var direkt intresserad så jag har inte hört av mig heller men så gjorde han det nu då. Det var iofs ett himla lamt mess men ändå. Han hörde ju av sig i alla fall.

Jag har en bekännelse också. Jag har inte berättat om det här i bloggen för att jag vill inte att folk ska tycka illa om mig. Men egentligen så är det ju ingen som vet vem jag är och den här bloggen är ju faktiskt ett vektyg för att må bättre och då måste man vara ärlig. Min förhoppning är väl också att andra som har blivit dumpade ska kunna läsa och se att det går över. För det tror man inte att det ska precis i början. Och ska man hjälpa andra så måste man ju vara helt ärlig.

Nåväl, killen som smsade igår. Jag var hemma hos honom och kollade på film för ett tag sedan och det slutade med att vi låg med varandra. Vad är det för luder tänker säkert många av er nu och det var precis vad jag var rädd för. Egentligen ska jag inte behöva förklara mig men innan har jag bara legat med 2 stycken och det har varit långvariga förhållanden med båda. Jag ville bara testa och se om det skulle vara annorlunda med någon annan. Det var det inte. Det var ungefär som att ligga med honom. Fast utan kärlek då. Det fanns ingen kärlek här, det var bara sex. Men jag ville verkligen göra det så jag gjorde det.

Ja, tänker säkert flera av er. vad håller hon på med? Fattar hon inte att hon bara gör så för att komma över sitt ex? Att hon bara försöker höja sitt självförtroende men att det inte hjälper? Träffa 2 killar på samma gång också...

Jo det gör jag. Jag vet att det bara är för att komma över honom men samtidigt så känns det bättre och why not liksom. Jag trodde jag skulle må dåligt över att jag hade sex med honom (mitt ex) efter att det tagit slut men det har jag faktiskt inte gjort. Jag minns det som något fint, hur patetiskt det nu än kan låta.

Det finns väl olika sätt att ta sig ur kriser och det här är ett sätt som jag tycker funkar för mig just nu. Dessutom känner jag att efter ha varit upptagen sen jag var 15 år (nu 22) så behöver jag leva ett roligt singelliv och släppa lite på alla hämningar som jag har haft under mina år som flickvän.

Dessutom är det konstigt det där. Mina föräldrar säger till mig att ha kul nu och njut av singellivet men när dom fick reda på att jag skulle träffa två killar så såg jag hur dom rynkade på näsan... vad tror dom liksom?

Kommentarer
Postat av: Johanna

Smaaart just ja NIX finns ju! Bra sätt att bli av med försäljare. Visst är dem störiga?!
Jag ska berätta en sak, alltså det är ju lätt att få sånt jäkla kontroll behov när man gjort slut. Vad gör han? Har han träffat någon? Jag vet att jag sökte på typ Hitta.se där kunde man ju se ifall han hade flyttat eller om någon ny flyttat in? Ibland behöver det inte vara av kontroll utan av ren nyfikenhet också ;) Något jag tyckte var jobbigt i början (jag blev ihop med mitt X när jag var 17 och vi var ihop till jag var typ 22 så det var ju nästan hela tonåren kan man säga) Jag tyckte det var jobbigt se sig själv som singel. Helt plötsligt skulle man flörta och vara värsta partypinglan och "leka" av sig. Folk sa åt mig att nu kan du göra det & det och passa på och lev livet nu. Jag blev väldigt förvirrad av det och det var en rörig tid i mitt liv. Just det där med att dejta och allt vad det innebär. Jag kunde samtidigt bli väldigt elak mot killar och jag "lekte" mycket med deras känslor. Blev de för intresserade så klippte jag av direkt. Jag klarade inte av när de kom för nära heller eller blev för påstridiga.. jag kände mig kvävd! Och det kunde vara en sån liten sak som ett sms och han ville ta en vanlig fika eller bio? När inte bollen var hos mig så
fick jag som panik. Jag dejtade också flera samtidigt minns jag.. fast de visste ju inte om varandra då :P hähä Jag lekte av mig och festade och röjde ons-fre-lör varje dag en sommar och visst var det roligt och man fick många komplimanger från olika
killar men det var även en rörig tid i mitt liv. Jag blev så förlorad i mig själv. Dålig självkänsla antar jag. Jag trivs faktiskt bäst i förhållande än att vara singel. Det är så det känns nu iallafall. Jag kommer aldrig dömma dig... Jag tror du är en klok tjej. Känner som sagt igen mig i mycket av det du skriver.

Postat av: Dumpad...

Jag är inte heller en singelmänniska. Jag avskyr att vara singel. Det kan väl bero på att jag har haft pojkvän sen jag var 15 år...
Mest är jag nog rädd för att bli sårad igen och därför träffar jag flera för att det inte ska bli ngt seriöst med ngn av dom...
Helst av allt vill jag ju bara att han ska komma tillbaka... patetiska lilla jag!

2007-08-16 @ 14:25:07

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback